Skandiamannen

Källan till detta spår blev, bland annat, det utredningsmaterial som lämnades in i förundersökningen i samband med att Christer Pettersson åtalades misstänkt för mordet på Olof Palme. När författaren Lars Larsson fördjupade sig slogs han av att en man i utredningen stack ut från mönstret, och det är den mannen som blivit nyckeln i författarens berättelse om mordet på Sveavägen.

Sture E, som han heter i boken, är en man i 50-årsåldern som jobbar på Skandia som grafiker och hjälp för framtagning av material till säljavdelningen. Under mordkvällen har han jobbat sent och jäktar för att hinna med tunnelbanan hem när han springer rakt in i Palmemordet på Sveavägen. Han är, vilket är viktigt i Lars Larssons bok “Nationens fiende”, klädd i lågskor, vinterrock, keps, “Glenn Miller”-liknande glasögon och en handledsväska.

Skandiamannen förhörs flera gånger av polis, men han är också flitigt förekommande i tidningar och tv där han berättar om vad han sett och hört.

Han är i själva verket så villig att berätta att det ligger nära till hands att tro att Skandiamannen är ute efter uppmärksamhet och att synas i media.

Men han berättar hur han varit med och lagt den skottskadade statsministern i framstupa sidoläge och hur han pratat med en chockad Lisbet Palme. Hans uppgifter har dock dåligt stöd då ingen av vittnena eller poliserna ger stöd till att han har varit synlig på plats.

I de böcker som skrivits om mordet är han bara nämnd i förbifarten. Spaningsledaren Hans Holmér lär ha betraktat det enträgna vittnet som någon som trampat in som elefanten i glashuset och stökat till utredningen.

Även Lars Larsson kände att han var tvungen att sortera bort “Skandiamannen” ur handlingen för att få bitarna att passa ihop. Sture E:s version rimmade inte med de andra observationerna och vittnesmålen. Han ändrar, lägger till och drar ifrån allt eftersom, och han har heller inte avgett något vittnesmål till någon av poliserna vid
mordplasten

“Plötsligt fick jag ihop historien”
– Vi vet att han var där, men det går inte att få in hans berättelse någonstans. Och i samma stund som jag tänkte att han kunde vara mördaren, då var det som att allt vecklade ut sig. Plötsligt föll alla pusselbitarna på plats. Plötsligt fick jag ihop hela historien, säger Lars Larsson.

Det var en viktig faktor som fick Lars Larsson att skifta perspektiv. Om nu “Skandiamannen” var en mytoman, hur kommer det då sig att han var den ende som sett det vittne som stått i ett prång längs mördarens förmodade flyktväg? Och hur kommer det sig att många vittnesmål från platsen talar om en flyende man i just rock, keps och lågskor?

Författaren själv menar att hans spår är det första som tar ner en presumtiv gärningsman på plats på ett helt annat sätt än till exempel Sydafrikaspåret och de misstänkta skyttar som funnits.
– Det jag gillar med min egen bok är ju att här finns faktiskt en lösning hela vägen. Jag menar du kan ju inte placera Victor Gunnarsson på Sveavägen och du kan inte få Christer Pettersson norr om Kungsgatan egentligen.

Kan finnas naturliga förklaringar

Lars Larsson är dock försiktig med att peka ut “Skandiamannen” som något annat än en tänkbar mördare. Hypoteserna har både hängslen och livrem. Palmespanaren målar upp ett scenario utifrån indicier, men medger att det kan finnas naturliga förklaringar på de frågor han både ställer och besvarar i boken.

Huvudpersonen själv är avliden sedan flera år, men har släktingar kvar i livet.
– Där har jag ett moraliskt ansvar tycker jag, att inte peka finger på någon av det enkla skälet att han inte kan förklara sig.

Lars Larsson, som talat med källor nära “Skandiamannen”, berättar att han (precis som väldigt många andra vid den här tiden) uttalade sig hätskt om statsministern och kunde orera om “den där jävla Palme”.
– Men det gör ju naturligtvis inte honom till mördare, säger Lars Larsson.
– Jag har inte borrat i motivet för jag kommer ingenvart där. Jag kan titta på fakta och jag kan titta på indicier, men vilken inre drivkraft han hade är svårt att spekulera i.

“Tänder inte på alla cylindrar”
“Skandiamannen” har varit föremål för liknande spekulationer tidigare. Bland annat i tidningen Proletären i februari 1991 där den, i Palmespårskretsar, välkände reportern Olle Minell målade upp ett tänkbart scenario. Även det med hängsler och livrem. I det scenariot är den kepsprydde tjänstemannen är en av flera aktiva brickor i ett spel. Ett spel där CIA nämns och där det frågas om “Skandiamannen”, i scenariot utpekad “som moderat” kanske är “en slumrande agent som utnyttjas vid rätt tillfälle?”.

Leif GW Persson (Kriminolog och professor vid rikspolisstyrelsen) är luttrad. Redaktionen på SVT-programmet “Veckans brott”, där Leif GW Persson medverkar, får flera Palmetips i veckan. Enligt Polisprofessorn handlar det inte sällan om tipsare som minns en kille i lumpen eller någon de mött på fest som både hatade Palme och som hade tillgång till vapen. Vid närmare koll kan det visa sig att de här “misstänkta individerna” bott i Piteå eller Påarp i februari 1986 och tipsarna kan inte förklara vad de skulle ha haft för ärende i ” Stockholm city strax före midnatt iförd en revolver stor som en liten spädgris mitt i smällkalla vintern”.

– Det var nio grader kallt och blåste så det var verkligen inget promenadväder ska du veta, säger Leif GW Persson . Leif GW känner igen “Skandiamannen” till namn men konstaterar också att mannen har hörts av polis flera gånger.
– Det är inte så att han får mig att tända på alla cylindrar.

Under 2018 framkom nya uppgifter i media som pekar på att Skandiamannen haft tillgång till potentiella mordvapen via en vän som var vapensamlare. Detta har lett till att Palmeutredningen spårat och provskjutit åtminstone några av dessa vapen.

Källa: https://www.expressen.se/kvallsposten/skandiamannen-var-dar-nar-palme-skots/

Rekommenderad Litterarur: “Nationens fiende : om mordet på Olof Palme” av Lars Larsson.
ISBN: 9789176991053

Palmemordet – Skandiamannen – Del 1
Palmemordet – Skandiamannen – Del 2
Palmemordet – Skandiamannen – Del 3
Palmemordet – Skandiamannen – Del 4
Palmemordet – Skandiamannen – Del 5
Palmemordet – Skandiamannen – Del 6